Archives for

Skicklig rekrytering är avgörande för att bygga riktigt starka varumärken

Av Lars Carlén Text: Lars Carlén som driver bloggen Larscarlen.com som handlar om karriärutveckling och HR. Genom åren har jag haft förmånen att intervjua många härliga entreprenörer som byggt upp fina varumärken i diverse olika branscher. När vi har kommit … Läs mer

Ett steg närmare gemensamt patentsystem inom EU

I onsdags togs nästa stora steg vad gäller ett patentsystem för nästan hela EU när 24 EU stater, däribland Sverige, skrev på avtalet om att inrätta en domstol för patentet med enhetligt skydd. Ett historiskt steg för EU efter många … Läs mer

Airbag och störtlopp

Med tanke på att sportloven nu är i fullgång så passar ju ett inlägg som har med skidåkning bra.

För inte så länge sen släppte FIS nyheten (se länk nedan) att man tillsammans med företaget Dainese har börjat utveckla en airbag som ska användas i t.ex. störtlopp och som är en vidareutveckling på en airbag för motorcyklister.

Efter en snabbsökning i patentdatabaserna så hittade jag några skrifter. Kanske är det utrusningen som dessa patentskrifter beskriver som Aksel Lund Svindel just nu håller på att testa, WO2013001494, WO201067285?

http://www.fisalpine.com/news/fis-and-dainese-present-initial-results-airbag-technology,1671.html

Har ni själva några idéer på hur man kan göra skidåkning säkrare så kan ni lära er mer om hur ni kan skydda dessa här

Och mer om immaterialrätt i sportsammanhang kan ni läsa om här!

PRV-skolan

Hur immateriella tillgångar kan leda till ökad lönsamhet.

PRV-skolan onlineär nu drygt en månad gammal och har fått en mycket bra exponering i digitala medier. På den här korta tiden kan jag konstatera att skolan har haft över 7000 besök från hela landet och att kunskap om hur man ska hantera sina immateriella tillgångar är starkt efterfrågat i sökmotorerna.

PRV-skolan omfattar 2-3 timmars självstudier och ger en grundläggande förståelse för de centrala delarna av immaterialrätten. Du får lära dig vad immateriella tillgångar är och hur de kan leda till ökad lönsamhet. Se tidigare inlägg om PRV-skolan.

PRV-skolan är indelad i sju steg som tar dig igenom immaterialrätten på ett logiskt sätt. Efter att du har använt PRV-skolan får du mycket gärna svara på några korta frågor i utvärderingen. Det hjälper oss att finslipa och förbättra innehållet.

 

Framgångsrik samverkan med OHIM

Sedan OHIM:s president Antonio Campinos tillträdde har OHIM utarbetat en strategisk plan där en av stöttepelarna är samverkan med de nationella myndigheterna till nytta för användarna. Inom OHIM:s Samarbetsfond har ett stort antal utvecklingsprojekt inletts, några har redan slutförts. PRV deltar i flertalet, bland annat EuroClass, Senioritetsdatabasen, TMView, DesignView och ett projekt för framtagande av gemensamma kvalitetskriterier. Vidare deltar PRV i samtliga Konvergensprojekt. Dessa projekt syftar till att skapa förutsättningar för harmoniserad praxis inom områden där tillämpningen hittills divergerat medlemsstaterna emellan och i förhållande till OHIM. Ett exempel på detta är skyddsomfånget på klassrubriker, där ett omfattande arbete pågår för att skapa samsyn och transparens. Vidare deltar PRV i utvecklingen av den så kallade Taxonomin, en hierarkisk struktur som hjälper användarna att hitta varor och tjänster så att de lättare kan ange en varuförteckning med det skyddsomfång de eftersträvar.

Läs gärna mer i OHIMs nyhetsbrev och om det europeiska nätverket för varumärken och design.

 

Undvik brister i samband med registrering av rättigheter

Några aspekter att fundera över vid registrering av varumärken och mönster utan prövning av relativa registreringshinder. I denna månads kommentar i Lexnova behandlar jag vissa aspekter kring risken med ursprungliga brister i registrerade varumärkes- och formgivningsrättigheter.

Registreringsförfarandet
Sedan ett antal år tillbaka finns det flera alternativa sätt att erhålla skydd genom registrering av varumärken och mönster. Ett sätt är att registrera nationella varumärken respektive mönster hos Patent- och registreringsverket (PRV). Registreringarna har rättsverkan i Sverige. Det är även möjligt att få registrerat skydd genom gemenskapsregistreringar av såväl gemenskapsvarumärken som registrerat formgivningsskydd hos Office for Harmonization in the Internal Market (OHIM). Dessa registreringar har rättsverkan inom EU. Registreringsförfarandet mellan å ena sidan nationell registrering av nationella varumärken och å andra sidan registrering av gemenskapsvarumärken respektive formgivning skiljer sig dock i flera väsentliga avseenden.

Gemensamt är dock att registreringsförfarandet i sig, i vart fall på ytan, inte direkt är någon ”raketforskning”. Risken är dock att komplexiteten i de strategiska överväganden som ska göras inför en registrering underskattas och att man därför inte lägger tillräckligt med tankekraft på dessa frågor. Exempelvis finns det en risk att den som ansöker om registrering av visst varumärke eller mönster inte beaktar eventuella relativa registreringshinder (vilka är frekvent återkommande). Ett exempel på ett relativt registreringshinder är ett tidigare registrerat förväxlingsbart varumärke. Risken är även att registreringarna även klassas fel vilket påverkar skyddsomfånget.

Registreringsmyndigheternas granskning
Vid registreringen av nationella varumärken i Sverige prövar PRV självmant ansökan såväl mot de absoluta som mot de relativa registreringshindren i varumärkeslagen. De tidigare gällande reglerna om officialprövningen vid varumärkesregistreringar överfördes nämligen oförändrade från den gamla till den nya varumärkeslagen. Detta trots att varumärkeskommittén förslog att officialprövningen avseende de relativa registreringshindren skulle avskaffas. Ett exempel på ett relativt registreringshinder är ett tidigare registrerat förväxlingsbart varumärke.

PRV:s granskning innan det att en registrering sker av ett nationellt varumärke skiljer sig i väsentliga avseenden från vad som gäller vid registrering av ett gemenskapsvarumärke hos OHIM. OHIM beaktar nämligen inte självmant eventuellt förekommande relativa registreringshinder såsom exempelvis äldre förväxlingsbara gemenskapsvarumärken. OHIM upprättar härvid endast en granskningsrapport som sänds ut till sökanden samt registrerade innehavare av de förekommande äldre gemenskapsvarumärkesinnehavarna (i förekommande fall tillsammans med nationella granskningsmyndigheter rapporter i förekommande fall som dock endast tillställs sökanden). Till skillnad från vad som gäller vid en nationell registrering av varumärke så måste innehavaren av en äldre rättighet själv agera genom att göra en formell invändning mot registreringen för att den ska beaktas av OHIM.

När det gäller nationella mönsterregistreringar enligt mönsterskyddslagen så gör PRV inte längre någon materiell granskning utan denna omfattar endast formella hinder och om mönstret strider mot goda seder eller allmän ordning eller innehåller s.k. officiella beteckningar. Inte heller OHIM granskar inte heller de materiella förutsättningarna för att registrera en gemenskapsformgivning (utan här begränsas prövningen till att tillse att ansökan uppfyller de formella kraven på ansökan samt de absoluta registreringshindren i förekommande fall). Varken PRV eller OHIM kontrollerar således självmant huruvida det ansökta mönstret ligger inom ramen för ett äldre, redan registrerat, mönster som i sig utgör ett registreringshinder.

Behovet av egenkontroll
Ibland hör man argumentet att det är bättre att registrera ett gemenskapsvarumärke med motiveringen: ”för då slipper man PRV:s prövning mot andra tidigare registrerade varumärken”. Detta argument är dock enligt min mening förfelat, även om det många gånger – av andra skäl – naturligtvis kan vara motiverat att registrera ett gemenskapsvarumärke eller formgivning. Registrering utan kontroll leder nämligen till ökad legal riskexponering. Detta inte minst pga. två rättsprinciper som jag avser att behandla kortfattat i det följande.

Den första principen som är aktuell att ta upp i detta sammanhang är prioritetsprincipen. Såväl inom varumärkesrätten som mönsterrätten gäller nämligen att en äldre rättighet har företräde framför yngre (1 kap. 13 § VML resp. 2 § samt 4 § ML).

Är innehavaren av en äldre varumärkesrätt passiv under en längre tid (5 år) kan dock ett yngre registrerat varumärke i vissa fall gälla vid sidan av det äldre om ansökan har gjorts i god tro (se närmare 1 kap. 14 § VML). I detta fall kan det vara på sin plats att framhålla att denna passivitetsverkan inte påverkar den äldre rättighetens giltighet. Att det yngre varukännetecknets registrering kvarstår hindrar således inte den fortsatta användningen av det äldre varumärket (se närmare 1 kap. 16 § VML).

Den andra principen rör en registrerads rätts rättsverkan. En registrering ger endast en negativ rättighet. Den omständigheten att man beviljas registrering hindrar nämligen inte att man kan göra sig skyldig till intrång i annans varumärkesrätt med äldre rättsgrund (oavsett om registreringen alltjämt upprätthållits).

Dessa båda principer kom till uttryck EU-domstolens dom i mål C-488/10 som refereras i det följande.

Ett illustrativt exempel
Ett illustrativt exempel på effekterna av en (felaktigt) registrerad rättighet är mål C-488/10 som utmynnade från ett intrångsmål avseende en registrerad gemenskapsformgivning.

Målet rörde registrerade gemenskapsformgivningar avseende vägstolpar. Företaget Cegasa hade erhållit sitt formgivningsskydd 2005. Ett par år därefter saluförde en konkurrent, PROIN, en vägstolpe som, enligt Cegasa, låg inom ramen för skyddsomfånget för deras registrerade formgivningsskydd. Cegasa uppmanade därför PROIN att upphöra med det påstådda intrånget.

Trots det ovan sagda ansökte PROIN därefter, i april 2008, om registrering av en gemenskapsformgivning avseende formgivningen av ”deras” vägstolpe. OHIM beviljade sedermera registrering av en gemenskapsformgivning baserat på PROIN:s ansökan.

Cegasa väckte sedermera en intrångstalan mot PROIN i spansk domstol. Enligt den hänskjutande spanska domstolen var den vägstolpe som PROIN saluförde en återgivning av Cegasas formgivning (eftersom den vägstolpen inte bedömdes ge en kunnig användare ett annat helhetsintryck än den formgivningen). Den nationella domstolen framhöll dock att Cegasa inte begärt ogiltigförklaring av PROINS:s sedan 2008 registrerade gemenskapsformgivning utan endast väckt talan om intrång mot PROIN med angivande av att varje utbjudande till försäljning, marknadsföring och reklam, lagerhållning, saluföring och distribution av vägstolpen från PROIN:s sida utgjorde intrång i Cegasas sedan 2005 registrerade gemenskapsformgivning.

PROIN bestred intrångstalan med angivande av att Cegasa saknade rätt att väcka talan om intrång i sin gemenskapsformgivning, eftersom den vägstolpe som saluförs av PROIN var en återgivning av deras sedan 2008 registrerade gemenskapsformgivning. PROIN argumenterade även för att intrång inte skulle kunna föreligga så länge registreringen inte ogiltigförklarats.

Den nationella domstolen hänsköt därefter vissa tolkningsfrågor till domstolen.

Tolkningsfrågorna
Följande tolkningsfråga blev föremål för domstolens ställningstagande:
1) Ett mål rörande intrång i den ensamrätt som en registrerad gemenskapsformgivning medför, omfattar den rätt att hindra tredje man från att använda formgivningen som föreskrivs i artikel 19.1 i [förordningen] alla tredje män som använder en annan formgivning som inte ger en kunnig användare ett annat helhetsintryck, eller är det tvärtom så, att den inte omfattar en sådan tredje man som använder en för hans räkning senare registrerad gemenskapsformgivning så länge som denna inte har ogiltigförklarats?

2) Är svaret på föregående fråga oberoende av den tredje mannens avsikt, eller beror det på dennes agerande, och har det då betydelse om den tredje mannen har ansökt om och fått den senare gemenskapsformgivningen registrerad efter att han fått en utomrättslig anmodan från innehavaren av den tidigare gemenskapsformgivningen att upphöra med att saluföra en produkt på grund av att det utgör intrång i rättigheter som följer av den tidigare formgivningen?”

Med andra ord begränsas mönsterrättsinnehavens ensamrätt på sådant sätt att rätten inte omfattar sådana tredje män som vid en senare tidpunkt erhållit en registrering av en gemenskapsformgivning, dvs. att det krävs att sådana registreringar måste ogiltigförklaras innan rätt till mönstret visavi dessa tredje män kan göras gällande? Vidare, har förekomsten av eventuell ond tro någon betydelse för denna prövning?

Domstolens bedömning
Vad avser den första frågan fastställde domstolen att ensamrätten även omfattar en tredje man som är innehavare av en senare registrerad gemenskapsformgivning. Innehavaren av en yngre registrerad gemenskapsformgivning hamnar följaktligen inte i någon priviligierad ställning jämfört med andra. Av målet följer även att det inte förutsätts att innehavaren av den äldre rättigheten behöver föra någon ogiltighetstalan mot den yngre rättighetsinnehavaren för att kunna påtala intrång i mönsterrätten.

När det gäller den andra frågan uttalade domstolen att ovan fastslagna princip gäller oberoende av tredje mans avsikt och agerande.

Avslutande kommentar
Brister i en registrerad rättighet kan få fatala följder. Dessa brister tenderar inte heller sällan att uppmärksammas först i samband med att innehavaren av en äldre rättighet gör gällande intrång (jfr exemplet ovan) eller i samband med att man själv överväger att vidta åtgärder med anledning av ett angrepp på den registrerade rättigheten.

Det ovan refererade målet illustrerar väl att en registrering inte gör innehavaren immun mot tredje man som visar sig inneha en äldre rättighet. Här kan det vara värt att framhålla att innehavaren av en yngre registrering riskerar att göra intrång i någon annans rätt trots att man ”endast” använder sitt registrerade varumärke och dessutom var i god tro vid registreringstillfället. Det sistnämnda kan vara av stort värde att beakta för de som använder sina registrerade varumärken utan att först ha genomfört en förgranskning. Argumentet att man inte haft kännedom om en tidigare hindrande registrering har nämligen inte en direkt påverkan på den grundläggande principen att en äldre registrerad rättighet kan påtala intrång i en yngre rättighet oavsett om den i formellt hänseende har beviljats en registrering. Det krävs således inte i dessa situationer att innehavaren av en yngre registrering agerat otillbörligt eller annars varit i ond tro. I denna del ska det dock framhållas att frågan om ursprunglig ond tro hos innehavaren av ett yngre varumärke har betydelse vid en situation där det blir aktuellt att åberopa passivitetsreglerna (se närmare exempelvis 1 kap. 14 § VML). Även i fråga om skadeståndsansvaret har detta betydelse.

En registrering kan vidare komma att upphävas om det senare visar sig att det vid registreringstidpunkten förelåg ett relativt registreringshinder i form av exempelvis ett tidigare existerande förväxlingsbart varumärke (och hindret fortfarande består). Hävning av gemenskapsvarumärke kan antingen ske efter begäran hos OHIM alternativt via en genstämning i ett intrångsmål om gemenskapsvarumärke. Vid en konfliktsituation, där kravet grundas på ett registrerat varumärke eller mönster, är det en vanligt förekommande försvarsstrategi att påtala ursprungliga brister i registreringen. Vid en rättsprocess i domstol är det därför inte ovanligt att motparten svarar med att genstämma om hävning av registreringen av den rättighet som anspråket grundar sig på.

Av det ovan sagda följer att det är väsentligt att undersöka huruvida användningen av ett visst mönster eller varumärke riskerar att göra intrång i någon äldre rättighet. Generellt är det därför att rekommendera att en ”freedom to operate”-granskning genomförs inför en registrering. Detta inte minst i de fall registreringsmyndigheterna inte självmant företar någon officialgranskning mot de relativa registreringshindren. Innehavaren av en registrering med initiala brister riskerar annars att investera i en rättighet som är en ren chimär. Det ska dock härvid framhållas att det kan vara förenat med stora svårigheter att uppnå en fullständig och helt säker granskning. Detta hindrar dock inte att det alltjämt är att rekommendera att göra en granskning av nämnd art.

Med tanke på vilka investeringar som många gånger görs av företag över tid i kostsamma varumärkesbyggande åtgärder, torde kostnaden för ett ordentligt grundarbete inför en registrering av ett varumärke eller mönster i de allra flesta fall vara försumbar. Trots detta finns det otaliga exempel på när kommersiella aktörer inte har undersökt frågan närmare.

/Magnus Tonell, Advokatfirman Fylgia

Advokat på Advokatfirman Fylgia som huvudsakligen arbetar med immaterialrätt och företagshemligheter. Han föreläser regelbundet och har bl.a. publicerats i tidskrifterna NIR, Skattenytt, Brandnews och PatentEye samt är även författare till boken Sekretessavtal och det rättsliga skyddet för företagshemligheter.

 

DesignView – en bra start

Först kom TMview och nu kommer DesignView. Vi som sitter och plöjer registrering efter registrering i olika register uppskattar verkligen att man kan söka i flera nationella databaser samtidigt. I träfflistan kan man på ett enkelt sätt skifta mellan List mode och Gallery mode. Gallery mode visar upp till 40 registreringar åt gången och utan att man måste scrolla upp och ned. Man kan välja att maila en träff, ladda ner den som en pdf, exportera till en Excelfil eller bara printa direkt. Än så länge är nio nationella kontor inklusive OHIM anslutna. Sverige kommer under 2013 att ansluta sig till detta! Yesss.

En glad nyhet för er som arbetar med databassökningar!

 

Utbildning i immaterialrätt när det handlar om dataspel och appar

I dag ska rådgivare från olika organisationer från hela landet fördjupa sig i immaterialrätt. Utifrån ett verkligt exempel ska moderatorn Tomas Ahlström, från Innovationskontor Ett, leda diskussionerna kring varumärke, design, patent, upphovsrätt och avtal. När är vad viktigt, och vad är speciellt med dataspel och appar? Till sin hjälp har Tomas en panel med experter på immaterialrätt i samband med dataspel och appar.

Denna halvdagsutbildning kommer även att webbsändas live, kl 12.30 – 16.30. Ta chansen och lära dig mer om hur du kan skydda dina idéer genom att titta på webbsändningen.

Missade du kursen? Se den här.

 

Veckans fråga: Att varumärkesskydda ett butiksnamn

Fråga: Jag kommer, om allt går som det ska, öppna en egen butik. Jag skulle vilja Varumärkesskydda butiksnamnet. Men hur går man tillväga för att göra en sådan sak?

Svar: Varumärket är ett kännetecken som gör det möjligt att skilja dina varor och tjänster från andras. Ett bra varumärke, eller logga, utmärker just din vara eller tjänst. För att skydda ett namn/figur måste man göra en ansökan om registrering av varumärke. Blanketter och informationsmaterial finns på prv.se. Där kan man välja att göra en ansökan elektroniskt eller skriva ut en blankett som man skickar med vanlig post.

I sin ansökan ska man även beskriva för vilken/vilka varor och/eller tjänster som man önskar skydda sitt varumärke. Förutom att ange varor och tjänster ska man också uppge den eller de klasser i vilken de ingår. Det finns 45 olika klasser där klass 1-34 är varuklasser och 35-45 är tjänsteklasser.

Pappersansökan
Grundavgiften är 2300 kronor och i den ingår det en varu-/tjänsteklass. Avser ansökan fler klasser så tillkommer det 900 kronor per klass.

Elektronisk ingivning av ansökan
Grundavgiften är 1800 kr och i den ingår det en varu-/tjänsteklass. Avser ansökan fler klasser så tillkommer det 900 kronor per klass.

 

Trög start för nyföretagandet 2013

Under januari månad nyregistrerades 6 491 företag på Bolagsverket jämfört med 7 256 i januari 2012, en minskning med 765 företag eller 10,5 procent. Statistiken avser de fyra vanligaste företagsformerna. Trenden från 2012 fortsätter med ett minskat nyföretagande. Aktiebolagen minskar med 8,3 procent och de enskilda näringsidkarna med 20,6 procent i januari.