Archives for

Dags att deklarera?

 

När kommer blanketten?

Deklarationsblanketterna skickas ut med post i början av april. Har du inte fått din deklarationsblankett senast den 13 april kan du beställa en blankett via Skatteverkets beställningstjänst.

Utskicken sker inte områdesvis, så du behöver inte bli orolig om du inte får din blankett samtidigt som övriga familjemedlemmar eller dina grannar.

Sista dag att lämna in deklarationen är den 2 maj 2012 för både företag och privatpersoner.

För dig som är bosatt utomlands är sista dagen den 31 maj 2012.

Skatteåterbäring redan före midsommar

Löntagare, pensionärer och enskilda näringsidkare kan få skatteåterbäringen redan före midsommar. Men då måste du deklarera via Internet, mobil, sms eller telefon och anmäla bankkonto senast den 2 maj.Om din deklaration har tagits ut för granskning och inte har blivit klar, kommer du kanske inte att få dina pengar före midsommar.

Hur ska jag deklarera?

Du kan deklarera via Internet, mobil, sms, telefon eller på pappersblanketten.

Vilken  blankett gäller för mig?

Alla privatpersoner och dödsbon deklarerar på Inkomstdeklaration 1.
Privatpersoner som driver näringsverksamhet ska redovisa inkomst av näringsverksamhet på särskild N-bilaga.

Juridiska personer (till exempel aktiebolag och handelsbolag) ska lämna Inkomstdeklaration 2, 3 eller 4.

Vad ska jag deklarera?

Du ska deklarera de inkomster som du har haft under 2011. Den deklarationsblankett som du får hemskickad är till stora delar redan ifylld av Skatteverket. Om alla uppgifter stämmer behöver du bara godkänna inkomstdeklarationen.

Vill du räkna ut din skatt?

Du kan använda skatteuträkningsprogrammet för att räkna ut din slutliga skatt.

Har du betalat in för lite skatt?

Om du upptäcker att den preliminära skatt som du har betalat under året inte kommer att räcka till att betala den slutliga skatten kan du göra en extra inbetalning.

Få pengar tillbaka

Du som har anmält konto *
När kommer slutskattebeskedet? När får du pengarna?
juni (under förutsättning att du har e-deklarerat) vecka 23
augusti vecka 32
september vecka 36
december vecka 49
Du som inte har anmält konto *
När kommer slutskattebeskedet? När får du pengarna?
augusti vecka 33
september vecka 37
december vecka 50

* Med konto menas bankkonto, personkonto, plusgirokonto eller bankgiro. OBS! Skatteåterbäring under 2 000 kr betalas bara ut automatiskt om du har anmält konto. Använd vår e-tjänst Skattekonto. Har du inte har anmält något konto står pengarna kvar på ditt skattekonto och ränteberäknas.

Betala in mer pengar

När kommer slutskattebeskedet? När ska du betala?
Pengarna ska finnas på Skatteverkets konto senast
augusti 12 november 2012
september 12 december 2012
december 12 mars 2013

Ytterligare information

 

Virusattack mot Eslöv

 

En virusattack slog ut it-systemen och telefonväxeln i Eslövs kommun i Skåne.

Eslövs kommun i Skåne drabbades av en virusattack under onsdagen, rapporterar Sydsvenskan. Kommunens it-system och även telefonväxeln slogs ut.– Detta är en virusattack, det har vi kunnat se under felsökningarna. Viruset började figurera sent på tisdagen. Vi är inte den enda organisation drabbats, säger Cecilia Alvesson, it-chef i Eslöv till Sydsvenskan.Vilka andra organisationer som ska ha drabbats uppger hon dock inte.

Kommunens växel ligger fortfarande nere, och kommunanställda får för tillfället inte använda datorer eller kommunens it-system

Virusattack mot Eslöv – IDG.se

Så övervakad är du på nätet

 

Vem läser dina mejl och kollar vad du gör på nätet? Vad vet Google och Facebook egentligen om dig? Hur skyddar du dig? Vi reder ut begreppen.

Har chefen rätt att kolla alla mejl du skickar när du sitter på jobbet? Får företaget logga alla hemsidor du besöker? Frågorna kring personlig integritet och jobb är många och ibland är svaren trixiga. Eftersom ett företag inte är en offentlig  lokal lyder hanteringen av alla data som kan kopplas till individer under Personuppgiftslagen (PuL). Att lagen efterlevs kontrolleras av Datainspektionen. Dit kan du även kan vända dig om du har frågor (både som anställd och företagare) eller vill anmäla något du anser bryter mot lagen.

Hur omfattande företagets övervakning av personal får vara varierar och utgår från individuella behov. Att en bank får videoövervaka sitt valv för att förhindra stölder är närmast självklart, men det är inte alls lika självklart att en matbutik får filma anställda på lagret.

En grundregel i PuL är att syftet med insamlingen av personuppgifter – alla data som kan kopplas till just dig – måste anges i förväg och de insamlade uppgifterna får inte användas för några andra syften. Denna regel har flera gånger lett till att företag och organisationer har fällts. I början av året fick till exempel det stora svenska forskningsprojektet Life Gene läggas ner eftersom det i projektplanen ingick att databasen senare skulle kunna användas för att hitta samband mellan till exempel gener och vissa sjukdomar som inte preciserats i förväg.

Får chefen kolla vart jag surfar?

Om din arbetsgivare vill logga alla hemsidor som besöks och alla mejl som skickas måste det alltså finnas en tydlig policy där det framgår exakt vad som ska kontrolleras – vill man exempelvis se om anställda bryter mot interna regler eller om de ägnar tid åt ”annat”? Företaget får inte ändra sig och använda lagrade uppgifter för nya syften.

När det gäller privat e-post är Datainspektionen väldigt tydlig: Arbetsgivaren har inte rätt att läsa dina privata mejl utom vid misstanke om brott eller illojalt handlande (skicka företagshemligheter till konkurrenter till exempel). Däremot kan privata mejl få loggas om företagets policy är att anställda inte ska skicka privatmejl på arbetstid, men bara för att kontrollera det. Läs mer om PuL, anställda och arbetsgivare i Datainspektionens rapport: http://mw24.se/yh.

3 tips om du tror att chefen sneglar på dina privata göranden i smyg:

1. Skicka inte mejl från jobbdatorn. Använd till exempel din iPhone och se till att ha en säker https-uppkoppling till mejlservern.

2. Surfa inte in på suspekta hemsidor på jobbet – även om en porrsajt dyker upp i ett popupfönster och du inte alls hade för avsikt att besöka den kan det ligga dig i fatet om det upptäcks i helt korrekta kontroller.

3. Om du misstänker att det förekommer otillbörlig övervakning – ta upp det med facket och kontakta Datainspektionen på egen hand. Det är bäst att vara säker på exakt vad som gäller innan du konfronterar chefen med dina misstankar.

Zuckerberg och Schmidt ser dig

Vi lever allt mer på nätet och vi delar med oss av sådant som för inte så många år sedan hade ansetts väldigt privat. Vem hade på 80-talet velat se privata bilder på sig själv i en tidning eller i fotoalbum hos kompisars kompisar från en fest där man ramlar runt, full som en kastrull? Det är i princip vad många gör nu för tiden via Facebook, Flickr, Twitter och så vidare.

Inte nog med att ditt privatliv ligger mer eller mindre öppet för allmän beskådan, det är dessutom oklart hur stor kontroll du själv har över allt detta, även om det är saker som har lagt upp. Facebook, Google, Yahoo och de andra internetjättarna suger åt sig allt de kan för att skapa profiler över användarna i reklamexponeringssyften. Med jämna mellanrum blossar debatten kring denna massiva övervakning upp. Särskilt Facebook har drabbats av kritik och har fått göra åtskilliga pudlar när det uppdagats att de på olika sätt åsidosatt den personliga integriteten.

Mest för riktad reklam

Google har oftast agerat smidigare, och nästan alla är idag medvetna om hur uppgifter om vilka sajter du besöker och de sökord du använt sparas och används för att generera bättre sökresultat och för att visa reklam som det är troligare att du är intresserad av.
Om du bekymrar dig över allt som sparas om dig på nätet finns det mycket du kan göra för att minimera och styra exponeringen.

Till att börja med måste du inse att ingenting du lägger upp på nätet kommer vara 100 procent säkert och skyddat från andras insyn om det inte är krypterat. Du kan förmodligen lita på att onlinebackupen till företag som Mozy och Backblaze inte kommer i orätta händer, men bara för att du anger ”enbart för vänner” på en bild du delar på Facebook betyder det inte alls att den inte kan dyka upp på andra platser senare.

Välj vad du delar med dig

Med andra ord är det första och viktigaste du bör göra att enbart dela med dig av sådant som det inte vore en total katastrof om alla i hela världen fick se– men håll hårt i tömmarna ändå. Facebooks inställningar är numera ganska finmaskiga och du kan till exempel välja att vänners vänner inte ska kunna se de av dina uppdateringar som vännerna kommenterat.

Tillhör du de riktigt paranoida finns det mycket du kan göra för att minimera de spår du lämnar efter dig på nätet.

  • Använd en anonymiseringstjänst som exempelvis hidemyass.com.
  • Logga ut från gmail så fort du slutat kolla mejlen – annars fortsätter Google lagra information om dina surfvanor från dina sökningar.
  • Facebook är värre, även om du har loggat ut kan sajter som har gilla-knappar följa dig, så du måste ta till hårdare tag, till exempel med pluginer som Facebook Disconnect för Chrome och Firefox. Du kan läsa mer här: mw24.se/yi.
  • Logga inte in på debatt- och kommentarsfunktioner med ditt Facebook- eller Twitterkonto. Skaffa ett separat konto på tjänsten i fråga om du vill vara anonym.

Skydda dig från program som ringer hem:

Nästan alla program skickar data till utvecklarna idag. Allra vanligast är att de kollar om det finns en ny version, men det är också väldigt vanligt att program skickar anonyma användardata och felrapporter. Men det är tyvärr också vanligt att program skickar betydligt mer, och inte bara saker som att kolla att du verkligen betalat för dig utan även mycket annat. Om du vill undvika att program ”ringer hem” eller i varje fall vill bestämma vilka som får göra det kan du skaffa programmet Little Snitch. Det ligger djupt i systemet och håller koll på alla uppkopplingar från alla program, från Apples egna bakgrundsprocesser till appar du laddat ner. Du hittar programmet här: mw24.se/z0.

Innehållsförteckning

Så övervakad är du på nätet – IDG.se

Varning för virus

Har du e-deklarerat och via ett pop up-fönster blivit uppmanad att ange ditt kortnummer och andra uppgifter?

 

I så fall är din dator med största sannolikhet drabbad av en trojan som är ett slags virus. Skatteverket efterfrågar aldrig information om kortnummer på detta sätt.

Vårt tips till dig som tror att du har drabbats av viruset är att besöka din banks webbplats för mer information. Där finns också telefonnummer angivet.

Läs mer:  Skatteverket

Markant minskning av nyregistrerade företag i mars

Det samlade nyföretagandet minskade markant i mars jämfört med förra året. Under mars månad nyregistrerades 5 478 företag på Bolagsverket jämfört med 7 063 i mars 2011, en minskning med 1 585 stycken eller -22,4 procent för de fyra vanligaste företagsformerna; aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag.

40-plussarna jobbar bäst

40-plussarna jobbar bästFoto: Fredrik Sandberg/Scanpix

 

Ingenjören – Nu är fördomarna motbevisade. Det är i åldern 45-49 som vi är mest produktiva på jobbet. Anställda som är 20-24 år producerar under genomsnittet, visar resultaten i en omfattande forskningsrapport om den tyska arbetsmarknaden.

Tyskland har i likhet med Sverige stora ålderskullar födda på 40-talet och har därför beslutat att höja den allmänna pensionsåldern till 67 år. Men liksom i Sverige upplever många äldre i Tyskland att det är svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden om de blivit arbetslösa efter omorganisationer eller nedläggningar. Åldersdiskrimineringen i arbetslivet beror på flera faktorer, bland annat finns det fördomar om att äldre presterar sämre än yngre i arbetslivet.

Sådana fördomar blir motbevisade när resultaten nyligen presenterades i en stor studie om ålder och produktivitet på den tyska arbetsmarknaden. Rapporten från det tyska arbetsministeriet visar bland annat att produktiviteten generellt ökar med åldern. I förhållande till genomsnittet är 45-49-åringarna som grupp omkring 0,7 procent bättre, medan gruppen 20-24-åringar producerar 0,3 procent sämre. 50-åringarnas produktivitet sjunker något, men förblir högre än 40-44-åringarnas nivå.

Forskarna konstaterar att i organisationer där det finns jobb som passar för måttligt äldre (45-50 år) kan produktivitetsvinsten bli så hög som två procent, enligt rapporten.

Thomas Lindh, professor arbetsmarknadsekonomiDet finns svensk forskning som pekar åt samma håll, men det här är ett komplicerat forskningsområde, menar Thomas Lindh, professor arbetsmarknadsekonomi.

– Det finns förmågor som försämras med åldern men det finns också de som förbättras, säger han.

Thomas Lindh har tillsammans med andra forskare studerat företag med hög medelålder och låg produktivitet och kunnat fastställa att de anställdas höga ålder inte kunnat kopplas till den låga produktiviteten.

Thomas Lindh. Foto: Kajsa Kax.

– Företag som inte är lönsamma har svårt att rekrytera och med tiden stiger medelåldern i företaget. Men här är det vikigt att se vad som är orsak och verkan. I våra studier har vi jämfört företag med varierande ålderssammansättning och lönsamhet. Resultaten visade att den låga produktiviteten inte hade något samband med de anställdas ålder, säger Thomas Lindh.

Han anser också att det finns stora problem med att mäta produktivitet på individuell nivå.

– I slutändan är det team som producerar och det är sammansättningen av kompetens i gruppen som har störst betydelse för resultatet, säger han.

Den tyska rapporten visar också att landet har en hög ambitionsnivå att få äldre kvar i arbetslivet och Tyskland också varit framgångsrikt. Sedan år 2000 har ökningen av anställda mellan 60 och 64 ökat mest i EU.

Däremot är Tyskland fortfarande en bra bit ifrån den svenska sysselsättningsgraden för äldre som är 92 procent för 55-59 åringar (med en pensionsålder på 65 år). I Tyskland är sysselsättningsgraden för 55-59-åringar 76 procent (pensionsålder 63 år).

I toppen finns Japan där sysselsättningsgraden för samma åldersgrupp är 97 procent och pensionsåldern 69 år. Belgien ligger i botten i Europa med en sysselsättningsgrad på 62 procent i den här åldersgruppen.

Förändringen i produktivitet i procent. Den vertikala linjerna visar standardavvikelen.
Förändringen i produktivitet i procent. Den vertikala linjerna visar standardavvikelsen. Ur rapporten Altersgerechte Arbeitswelt.

Diagrammet visar sysselsättningsnivån i olika länder för gruppen 55-59-åringar i förhållande till hela arbetsmakrnaden (20-59-åringar). Ur rapporten Altersgerechte Arbeitswelt.

Läs mer:

» Hela rapporten Altergerechte Arbeitswelt (tyska, pdf)

Karin Virgin

Annons

 

Färre nyregistrerade företag i februari

Det samlade nyföretagandet minskade något i februari jämfört med förra året. Under februari månad nyregistrerades 6 472 företag på Bolagsverket jämfört med 7 130 i februari 2011, en minskning med 658 stycken eller 9,2 procent för de fyra vanligaste företagsformerna; aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag.

Nytt verktyg hackar industrisystem

 

I tisdags släppte några säkerhetsforskare ett verktyg för att krascha och ta över industriella styrsystem. Bland annat ABB har utrustning som kan påverkas.

Project Basecamp kallar sig gruppen av forskare som ledsnat på att tillverkarna av industriella styrsystem inte gör något för att täppa till välkända säkerhetsbrister. Bristerna finns till exempel i styrsystemen som sköter elnäten. CS rapporterade om ett forskningsprojekt vid KTH som arbetat just med att ta reda på hur känsliga elnäten är för attacker från hackare.

Ett av säkerhetshålen finns i EtherNet/IP, ett protokoll använt av industrier just för kritiska styrsystem. En utomstående hackare kan använda hålet för att krascha eller oväntat starta om enheter som är kritiska för till exempel elnätet. Det är i protokollets specifikation som felet finns. En internationell organisation bestående av industriföretag har hand om specifikationen. Protokollet används i utrustning från bland annat ABB.

Project Basecamp har fått kritik för att de på att oansvarigt sätt exponerar säkerhetshål innan företagen fått tid på sig att göra något åt bristerna.

– Tillverkarna har haft lång tid på sig att reagera på det här, men inte gjort något, skriver säkerhetsforskaren Reid Wightman på konsultföretaget Digital Bonds hemsida. Företaget deltar i projektet.

I tisdags släppte gruppen ett verktyg liknande Firesheep, ett tillägg till Firefox som visade säkerhetsbrister i cookies från sajter som till exempel Facebook och Twitter. Efter Firesheep blev krypterade sessioner via https standard.

Project Basecamp hoppas att deras verktyg ska visa chefer ansvariga för de här styrsystemen precis hur enkelt det är att skaffa sig åtkomst till dem.

Nytt verktyg hackar industrisystem – IDG.se.

Elbranschen rustar för it-attacker

 

Energijätten Eon och ABB har tillsammans med svenska forskare tagit fram nya verktyg och metoder för att skydda mot it-attacker.

Styrsystemen som sköter dagens elnät är stora och komplexa och utvecklades för att användas isolerade från omvärlden. Men i dag sitter de kopplade till andra nätverk med uppenbara risker. När masken Stuxnet, som angriper industrisystem, upptäcktes 2010 ringde en varningsklocka för elbranschen. Eljätten Eon och ABB drog tillsammans med forskare på KTH igång ett arbete för att undersöka hur stora hoten är och vad som kan göras för att skydda elnätet.

– Vi är inte oroade för terrorister i första hand, även om man ska ha det i bakhuvudet. Det är snarare organiserad brottslighet, extremistgrupperingar, misstag och oavsiktliga störningar som vi tänker på, säger Gitte Bergknut, informationssäkerhetsspecialist på Eon när resultatet presenterades på tisdagen.

Inom ramen för forskningsprojektet utvecklades en virtuell stad som kan skalas för att passa olika städer eller länder. Med hjälp av den kan elbolag och myndigheter simulera vad som skulle hända vid en omfattande attack mot elnätet.

ABB har tagit fram flera olika scenarion som utförligt beskriver helheten från möjlig attack till konsekvenserna efteråt. Ett av scenarierna bygger mycket på Stuxnet. Skadlig kod kommer in i styrsystemet från en usb-sticka. Koden öppnar brytare i elnätet med ett totalt elavbrott som följd. Det tar lång tid att starta upp elnätet igen på ett säkert sätt. Kostnaderna i det virtuella Sverige uppgår till omkring 3 miljarder kronor.

Ett annat av resultaten från samarbetet är ett mätverktyg för att analysera var i systemarkitekturen det finns säkerhetsbrister. Ett elbolag kan alltså analysera just sitt system och få svar på vad som är viktigast att prioritera för att höja säkerheten. Det går till exempel att med relativt enkla medel ändra i sin nätverksstruktur för att höja säkerheten och minska risken för attacker.

Ett sätt är att inte alltid skicka information den kortaste vägen i nätverket, utan hellre sprida ut den för att den ska undvika att passera känsliga punkter. Exempel på sådana punkter kan vara kraftstationer som står mitt i en skog, långt ifrån bebyggelse där de enkelt kan angripas. Tanken med mätverktyget är också att identifiera de känsligaste punkterna och säkra upp dem, till exempel med videoövervakning.

Forskningsprojektet är avslutat, men Eon, ABB och KTH kommer att arbeta vidare för att implementera delar av upptäckterna i praktiken.

via Elbranschen rustar för it-attacker – IDG.se.

Minskat nyföretagande i januari

Det samlade nyföretagandet minskade något i januari jämfört med förra året. Under januari månad nyregistrerades 7 256 företag på Bolagsverket jämfört med 7 724 i januari 2011, en minskning med 6,1 procent för de fyra vanligaste företagsformerna; aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag.